Automatgenererad bild.

Fotograf: Annika Mossing

Publicerad

30 augusti 2012

Future Forests på plats i Rio+20

Future Forests fanns representerat under Rio+20 konferensen i Rio de Janeiro för att sprida kunskap om den svenska modellen för skogsbruk.
– Future Forests är SLU:s flaggskepp när det gäller skogsforskning, säger programchefen Annika Nordin och professor i skoglig ekofysiologi på SLU.

Future Forests forskar om förutsättningarna för ett mer hållbart skogsbruk. För att sprida rön om detta var Annika Nordin på plats i Rio de Janeiro. Uppdraget kom från Utrikesdepartementet som hade skickat henne och en handfull andra svenskar från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi spred kunskap om svenska modellen för skogsbruk. Vi gjorde en bra utställning och vi träffade många viktiga personer som vi kunde diskutera med, säger hon.

Världens äldsta skogsvårdslag

Sverige har sedan 1903 en skogsvårdslag, förmodligen världens första, som då stadgade att den skog som avverkades skulle ersättas med ny. Skogsvårdslagen har därefter reviderats, senast 1993 då man jämställde miljö- och produktionsmål. Detta är grundpelaren i den svenska modellen för skogsbruk.

Annika Nordin och hennes kollegor höll föreläsningar, anordnade paneldiskussioner både för allmänheten och för förhandlingsdelegater. Man hade också en permanent utställning i den svenska paviljongen. En fråga Annika Nordin och de andra i den svenska delegationen lyfte var behovet av forskning om skogen.

– Vi behöver en förnyad diskussion om skogen och de utmaningar förvaltningen av världens skogar innebär. Den försökte vi föra. Det gäller att beakta skogens alla värden – ekonomiska, energimässiga, biologiska och sociala. Vi fick mycket positiv uppmärksamhet för att vi har en sådan helhetssyn när det gäller skogen.

Tröga beslutsprocesser en lärdom

Rio+20 som var en uppföljning av det första, stora, Rio-mötet 1992 innebar nya lärdomar för Annika Nordin. Till exempel att många länder ställer skogsbruk mot livsmedelsproduktion. Ju mer skog, desto mindre jordbruksmark. Den konflikten slipper Sverige eftersom den mark där vi odlar skog inte är särskilt användbar för jordbruk.

En annan lärdom var de “tröga processer” som är satta i spel under ett toppmöte där merparten av världens länder var på plats och många viktiga beslutsfattare kunde skådas i vimlet. Då handlar det inte så mycket om att presentera ny forskning, som om att paketera redan känd kunskap på ett lättillgängligt sätt.

– Det är inte så att förhandlarna är ovilliga att ta till sig ny kunskap från forskningsfronten. Men de har ont om tid och vi lärde oss lite om hur deras fönster för mottaglighet såg ut, säger Annika Nordin.

Hon menar att forskarna borde kopplas in redan i de grupper som planlägger toppmöten av detta slag. Och på så vis föra upp bästa tillgängliga kunskap om skogen på agendan.