Automatgenererad bild.
Publicerad

3 juli 2012

Processindustrin förebild för vattensnål tvättmaskin

En grupp svenska forskare och ingenjörer har utvecklat en tvättmaskin som sänker vattenförbrukningen med nästan 80 procent. Än så länge har man tagit fram två prototyper. Nu vill gruppen bakom projektet S’wash tillverka fler maskiner och testa dem i hushåll runtom i världen.

– Vi har försökt att tänja gränserna rejält för hur en tvättmaskin fungerar och har kommit en bra bit på väg, berättar projektledare Fredrik Persson vid IVL Svenska miljöinstitutet om det nyligen avslutade idéstödsprojektet S’wash som finansierats av Mistra.

Sedan de första tvättmaskinerna kom för cirka hundra år sen har egentligen inget nytt hänt med de grundläggande tvättprinciperna, konstaterar han. En viktig målsättning med S’wash var att spara vatten – även om det i Sverige finns gott om rent vatten råder vattenbrist på många håll i världen. Men det är svårt, eftersom kläder och annan tvätt måste ha en viss vätningsgrad.

Med processindustrin som förebild har man dock lyckats kommer ner till en vattenförbrukning om cirka tio liter per tvätt. Det är en sänkning med 79 procent jämfört med dagens standardtvättmaskiner. Genom att spara sköljvatten från en tvätt kan det användas i nästa tvätt. Men det kräver en maskin som kan lagra sköljvatten.

– I den prototyp som byggts har vi höjt sockeln på maskinen med trettio centimeter för att få plats med vattentankar. I övrigt ser maskinen ut som vanligt, säger Fredrik Persson.

En annan målsättning i projektet var att spara energi, men det visade sig vara svårare. För att kunna tvätta vid lägre temperaturer har projektet försökt att utveckla mer miljövänliga tvättmedel, ett arbete som går vidare.

Bred uppslutning av aktörer i projektet

Projektet S’wash som nu har slutrapporterats fick sex miljoner kronor i idéstöd från Mistra 2008 och deltagande industrier bidrog med lika mycket. Det har samlat flera företag och aktörer som inte har jobbat ihop tidigare. Förutom forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet har tvättmedelstillverkaren Unilever och Akzo Nobel, som producerar ingredienser till tvättmedel, deltagit. Dessutom har de två svenska världsledande tvättmaskinstillverkarna Electrolux och Asko Appliances ingått i projektet. Den nya tvättprocessen har utvärderats vid forskningsinstitutet Swerea IVF, medan forskare vid Chalmers har bidragit med kunnande om ytkemi och forskningsinstitutet Imego har stått för sensorkunnande.

S’wash var ett av de sista projekten inom satsningen på idéstöd (länk till separat artikel/faktaruta). Gruppen bakom S’wash söker nu annan finansiering för att arbeta vidare och så småningom kunna lansera en ny tvättmaskin på en internationell marknad. Bland annat behöver man bättre än idag hantera de bakterier som efter en tid växer i sköljvattnet. Dessutom måste de sensorer som ska känna av när sköljvattnet är alltför missfärgat eller smutsigt vidareutvecklas.

– Förhoppningen är att utveckla prototyperna och att på sikt genomföra användarstudier där det råder vattenbrist, helst i hushåll i Indien, Australien och i länder runt Medelhavet, säger Fredrik Persson.

Idéstöd till djärva miljöprojekt

Mistra gav idéstöd till sammanlagt trettio projekt åren 2002–2008 med totalt 165 miljoner kronor. Investeringarna utgjorde cirka tio procent av Mistras årligen utlysta medel.

Idéstöden har fungerat som ett komplement till Mistras mer långsiktiga program, berättar Johan Edman på Mistra. Även idéstödsprojekten skulle bidra till en hållbar utveckling, men tidshorisonten var kortare och ambitionen var att stödja originella projekt som ifrågasatte etablerade synsätt.

– Vi har därför kunnat ta lite större risker än i våra mer långsiktiga program. Idéstöden har gått till nyskapande forskning, med djärva idéer men också med stor potential, säger han.

De sista idéstödsprojekten avslutades under 2011, men fortfarande återstår ett par slutrapporter, så någon utvärdering har ännu inte gjorts. Ungefär hälften av de beviljade projekten rörde teknikforskning, men även projekt inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora har fått idéstöd genom åren.