Publicerad

16 juni 2010

Ledamöter dömda för brott vanliga i svenska bolagsstyrelser

Närmare 90 procent av bolagen på Stockholmsbörsen har minst en styrelseledamot som dömts för brott. Bolag med flera styrelsemedlemmar som är dömda för brott har en lägre lönsamhet och är mer riskfyllda placeringar att investera i. Det visar en undersökning gjord av Henrik Nilsson på Mistraprogrammet Sustainable Investments.

Henrik Nilsson har kontrollerat 4 046 styrelseledamöter mot Brottsförebyggande Rådets lagföringsregister. Av dem är 901 personer, drygt 22 procent, dömda för brott. Totalt av Stockholmsbörsens bolag har närmare 90 procent minst en styrelseledamot som dömts för brott.

— Det finns flera teorier som styrker att även mindre brott påverkar en persons framtida beteenden. Är man en risktagare privat är sannolikheten stor att personen även tar oövervägda eller överdrivna risker i sitt styrelseuppdrag, säger Henrik Nilsson.
  
Tidigare dömda styrelsemedlemmar finns i alla typer av bolag. De har bland annat dömts för trolöshet mot huvudman, stöld, ekonomisk brottslighet men även ofredande, olaga intrång och våldsbrott. Vårdslöshet och onykterhet i trafiken utgör en stor andel av brotten. Fortkörningar och liknande mindre förseelser ingår inte i studien.
  
Skillnaden i lönsamhet mellan ett företag med flera styrelseledamöter dömda för brott och ett bolag med få eller ingen är omkring 10 procentenheter. Styrelseledamöter dömda för brott är sämre på att styra och kontrollera bolagets ledning, fattar ofta strategiska beslut med hög risk och har sämre kvalitet på företagets redovisning.

— Börsbolagens styrelseledamöter är bara något hederligare än medelsvensson. Hade fler kvinnor ingått i styrelserna hade statistiken sett bättre ut eftersom kvinnor är mindre brottsbenägna än män, säger Henrik Nilsson, som i rapporten presenterar ett etiskt index där även tidigare konkurser och betalningsanmärkningar ingår.
  
Flertalet av de 382 bolagen som ingår i studien är listade på Nasdaq OMX.