Publicerad

12 maj 2010

Experterna som lyfter Mistra Arctic Futures

Mistra har beslutat att investera i samhällsvetenskaplig forskning kring Arktis. Beslutet är välgrundat tack vare den internationella planeringsgruppen som tagit fram underlaget till utlysningen.

De allra flesta Arktisstudier är av naturvetenskaplig karaktär, men det finns också studier som har en samhällsvetenskaplig inriktning. Mistra har genom att studera den samhällsvetenskapliga forskningen funnit att det saknas svensk forskning inom området.

Möt dem som ingått i den internationella planeringsgruppen som tagit fram underlaget till utlysningen: Joan Nymand Larsen vid Stefansson Arctic Institute och Akureyri universitetet på Island, Maribeth Murray vid International Arctic Research Center i USA samt Tomas Ries, Försvarshögskolan i Stockholm. Anders Karlqvist var gruppens ledare.

Joan Nymand Larsen
PhD och senior forskare vid Stefansson Arctic Institute i Akureyri på Island med expertområdet ekonomi och socialvetenskaplig forskning i Arktis.

Vad har varit det viktigaste området för dig när det gäller den här utlysningen?
1. Att den svenska expertisen inom Arktis social- och tvärvetenskapliga forkning stärks.
2. Inkluderandet av den nordiska ekonomin och innebörden av ett öppnande av Arktis: större tillgänglighet, påverkan på naturresurser, miljö, Arktisbefolkningen och kvaliteten för livet i norr.
3. Det finns kunskapsluckor när det gäller ekonomi i norr och globaliseringens påverkan och vilka följdeffekterna blir.
4. Att vi får vidare förståelse för förändringarna i Arktis. Den ekonomiska förändringen ställer ytterligare krav på tvärvetenskaplig forskning och framtidsstudier för Arktis i ett globalt sammanhang.

Vad önskar du finna i ansökningarna?
1. En solid förståelse för att Arktis som region står inför unika utmaningar som behöver unika lösningar.
2  Ansökningar som framhäver utmaningarna för datahantering av arktisk forskning, med en plan hur utmaningarna ska lösas.
3. Detsamma när det gäller ekonomiska och empiriska studier.
4. Ambitioner att skapa en stark svensk forskningsmiljö för att stärka svensk socialvetenskaplig forskning i Arktis.
5. Planer för att bygga internationella nätverk med andra Arktisländer.
6. Fokus på konsekvenserna av en global förändring för Arktis och det svenska samhället.

Maribeth Murray
Associated Professor vid Anthropology and the International Arctic Research Center, Univeristy of Alaska Fairbanks och Executive Director vid International Study of Arctic Change (ISAC), Stockholm.

Vad har varit det viktigaste området för dig när det gäller den här utlysningen?
1. Att säkerställa den arktiska forskningens tvärvetenskapliga perspektiv och relevans.
2. Att komplettera pågående internationella initiativ och stödja forskning inom områden som idag inte är tillräckligt beforskade, för att därigenom bygga kapacitet inom nya områden.

Vad önskar du finna i ansökningarna?
1. Jag vill se ansökningar som tar upp väldefinierade forskningsproblem med hög samhällelig relevans.
Jag vill också se ansökningar där internationellt samarbete ses som en viktig förutsättning för att säkra utvecklingen av den svenska arktiska forskningen.
2. Ansökningarna bör utgå från ett helhetsperspektiv, där Arktis ses som ett system kopplat till ett större globalt system. Angreppssättet bör vara tvärvetenskapligt och forskningen bör inriktas mot områden som är underrepresenterade inom den arktiska forskningen.

Tomas Ries
PhD och högskolelektor vid Försvarshögskolan, fd chef vid Utrikespolitiska Institutet.

Vad har varit det viktigaste området för dig när det gäller den här utlysningen?
1. Den fullständiga förändringen av Arktis det kommande årtiondet.
2. Globaliseringens påverkan på Arktis, i ett mycket brett perspektiv: globala, sociala, politiska, ekonomiska, teknologiska och ekologiska dimensioner.
3. Behovet i Sverige av att a) stärka forskningen kring den sociala, politiska, ekonomiska och teknologiska förändringen, b) undersöka vilka konsekvenserna blir globalt, för NATO och EU och för Sverige, och c) undersöka vilka utmaningar och möjligheter det finns för det svenska samhället, industrin och svensk säkerhetspolicy.

Vad önskar du att finna i ansökningarna?
1. Effekten av globalisering i Arktis och de viktigaste aspekterna för Arktis.
2. Att projekten bör ha ett brett samverkande perspektiv som ger en sammanhållen analys. ”Not microscopic reductionist studies of stovepiped issues.”
3. Ett fokus på de kritiska konsekvenserna för säkerhet (utifrån ett brett perspektiv) – som bevarar Arktis, och de fungerande livsmiljöerna där.
4. En analys av konsekvenserna som förändringarna av Arktis betyder för Sverige.