Publicerad

12 oktober 2009

Future Forestsforskare: Nya teorier om insektsangrepp

Temperaturökningar påverkar växter, växtätande insekter och rovinsekter olika mycket. Det är därför lättare att förutsäga risker för framtida utbrott av växtätande insekter, om man inriktar sig på samspelet mellan arterna, istället för på den enskilda insektsarten.

Detta slår fyra forskare fast i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel. Två av forskarna — Christer Björkman och Helena Bylund — deltar i Future Forests delprojekt Svamp och insektsskador.

Det var under ansökningsarbetet för Future Forests som idéerna till artikeln uppkom och samarbetet med Åsa Bergren och Matthew P. Ayres på SLU initierades.
— Vi tror att Future Forests har mycket att vinna på att använda teorierna som vi formulerat i artikeln. Det kommer att ge programmet  bättre möjligheter att förutsäga risker för framtida insektsangrepp i den svenska skogen, säger Christer Björkman.

Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser norrut, enligt ett flertal nyare studier. Orsaken tycks vara det varmare klimatet. Det finns dessutom en allmänt utbredd oro för att de pågående klimatförändringarna kommer att öka problemen med skadeinsekter i odlade grödor. Denna oro har dock lite stöd i faktiska observationer.  

Förutsägelserna om ökande problem baserar sig också ibland på ett alltför enkelt resonemang. Det går i korthet ut på att en förhöjd temperatur leder till snabbare utveckling från ägg till könsmogna insekter och fler generationer av insekter varje år, vilket i sin tur leder till fler och allvarligare utbrott.

Sedan tidigare är det känt att växter, såväl som växtätande insekter och rovinsekter (predatorer), kommer att svara positivt på en temperaturökning upp till en viss kritisk nivå, där en ökad temperatur har negativa effekter.   Forskarna nyanserar nu bilden och presenterar en modell, som visar att man kan förvänta sig att växter, växtätare och rovdjur reagerar olika mycket på en temperaturökning.

— Växterna är de som förväntas svara svagast, växtätarna medelstarkt och rovdjuren allra mest på en ökad temperatur, säger Åsa Berggren.

Det är främst fysiologiska skillnader mellan växter och djur som är orsaken till detta. Insekter som lever som rovdjur (t ex parasitsteklar) har exempelvis möjlighet att inte enbart svara fysiologiskt, utan även beteendemässigt (t.ex. med ett aktivare födosök) på ändrade förhållanden.

— Det är alltså inte responsen hos enskilda arter som är avgörande, utan samspelet mellan arter och grupper av organismer.

Med ett sådant angreppssätt bör det, enligt forskarna, kunna bli lättare att svara på frågor om vad som kommer att hända med vår natur i framtiden, och då särskilt när det gäller effekter av klimatförändringar.