Publicerad

29 maj 2009

"Kan man göra material är det mer värt än biobränsle"

Under sju år pågick forskningsprogrammet KAM — Kretsloppsanpassad massafabrik. När programmet avslutades såg man goda chanser för två av processerna man forskat på, flislakning samt utvinning och användning av lignin. Vad har hänt sedan dess?

Mistra ringer upp Peter Axegård, då programchef för KAM med STFI Packforsk som programvärd. I dag hittar vi honom som en av cheferna på Innventia. En ovetenskaplig research av vad Innventia är får svaret genom Newsdesk:

INNVENTIA AB: Innovativa experter samlas under nytt namn - STFI-Packforsk blir Innventia. Med nya namnet Innventia markerar företaget sin roll som innovationspartner till andra företag och organisationer.

Hur har det gått med resultaten från forskningsprogrammet KAM - flislakningen och Lignin-utvinningen?

- Båda har testats fullskaligt och är bra pusselbitar i vedbaserade bioraffinaderier, säger Peter Axegård.

Han berättar att det nu finns flera patent på flislakning och för ligninutvinningsprocessen. Flislakningen har dock en bit kvar till kommersialisering.
Södra Skogsägarna utförde testerna av processen och de gick bra.

- Flislakningen fungerade precis som den skulle, säger Karin Emilsson, teknisk direktör på Södra.

Resultaten visade att metallerna lakades ut i förväntad omfattning och att detta också påverkade massans kvalitet positivt.

- Men vi kunde inte visa att vi sparade tillräckligt mycket pengar totalt sett, säger Karin Emilsson.

Peter Axegård har dock gått vidare och sett hur flislakningen även är intressant för utvinning av polymera socker från vedråvaran. Den kan exempelvis användas som ytmodifierare av pappersmassafibrer och gasbarriärer.

Stort intresse världen över  
Utvinningen av lignin har testats i Bäckhammar i en skala på flera tusen årston sedan 2006. Processen som har döpts till LignoBoost har rönt stort intresse över hela världen.

- Metso Power köpte 2008 de kommersiella rättigheterna till LignoBoost-processen, men vi är fortfarande helt fria att arbeta med olika ligninapplikationer. Kan man göra kemikalier och material är det värt mycket mer än biobränsle, säger Peter Axegård.

Ligninet lämpar sig väl för inblandning i till exempel pellets. Ligninet är energitätare och ger mer hållfasta pellets.

- Flera massaföretag har visat ett stort intresse för att investera i fullstora LignoBoost-anäggningar. Längst har Södra kommit som har offentliggjort sina planer, säger Peter Axegård.

Kolfiber är ett annat område där lignin skulle kunna appliceras. Kolfiber är ett mycket lätt material som aldrig rostar. Det används i bland annat satelliter och moderna jumbojets.

- Målet är att lignin ska bli det nya kolfibermaterialet för vanliga produkter som exempelvis vindkraftverk, vätgaslagring och bildelar. Här har lignin en god chans, avslutar Peter Axegård som allt mer tror att ligninets framtid finns i olika applikationer.

Så började det
Mellan åren 1996 och 2002 löpte forskningsprogrammet KAM. Syftet var att göra massabruket mer resureffektivt genom att sluta massafabrikens processer, att alla flöden ut från fabriken skulle komma till nytta och att den skulle bli mer energieffektiv, rentav producera mer energi än vad själva tillverkningen krävde.

Flera kommersialiserbara idéer har kommit fram i programmet, även sådan teknik som redan under programmets gång började användas inom skogsindustrin. KAM har visat att det går att tillverka pappersmassa med hög kvalitet och samtidigt minska energiförbrukningen, minska utsläppen och miljöbelastningen.

När programmet avslutades fortsatte två av programmets grenar i FRAM — Framtida resursanpassad massafabrik, som drevs under tiden 2002-2008.

Det ena området som FRAM skulle beforska var flislakning, det vill säga att rena veden från oorganiska ämnen. Processen möjliggör minskad vattenanvändning genom att ta bort ämnen som kalium och mangan från flisen. Slutningen kunde också drivas längre och sodapannan göras energieffektivare, samtidigt som blekningen blev miljövänligare. Flislakning skulle kunna vara särskilt intressant för länder med vattenrestriktioner.

Men processen var ifrågasatt av industrin som var rädd för att massastyrkan skulle försämras genom så kallad sur hydrolys i den sura lakvätskan. Alla invändningar lyckades dock överbevisas.

Bindemedlet lignin rent biobränsle
Det andra området som FRAM skulle titta mycket mer på var att utvinna bindemedlet lignin från pappersmassaprocessen. Ligninet, som utvinns ur svartlut, skulle kunna ersätta råolja i förbränningsprocesser och bland annat användas som bindemedel i pellets.

Massafabrikerna skulle inte bara bli självförsörjande på energi, de skulle också kunna bli energiproducenter. Lignin, som är ett mycket rent biobränsle, skulle på sikt kunna ersätta olja i villapannor. En stor fördel var att lignin kunde lagras och transporteras.

Fakta

KAM har drivits i STFI Packforsks regi och engagerat ett stort antal forskare inom svensk skogsindustri och på KTH, Chalmers, Umeå universitet och SLU. Företag som deltagit är bland andra ÅF, Kvaerner, Södra, Eka Chemicals, MoDo, Purac och Stora Enso.

Mistra Mistra