Publicerad

26 februari 2008

Rätten till goda ljudlandskap

Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa avslutas — men resultaten lever vidare. Bland annat via en utbildningsportal. En del av resultaten har även använts för att omvandla ett bostadsområde i Partille kommun.

Vår upplevelse av ljud styrs inte bara av ljudtrycksnivåer, det vill säga det vi kan mäta i decibeltal. En mängd andra faktorer påverkar — som till exempel sammansättningen av ljud (ljud från trafik, fläktar, barnlek, samtal med mera). Begreppet ljudlandskap täcker in det som påverkar upplevelsen av ljudmiljön. En av frågorna som Ljudlandskap för bättre hälsa har studerat är vad som kännetecknar positiva respektive negativa ljudlandskap och hur de påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. Att trafikbuller kan ha en negativ effekt på vår hälsa är exempelvis klarlagt.

Internationella studier
I studier gjorda i bland annat Sverige, Tyskland och Holland har man kunnat konstatera att människor som under lång tid bor i hårt trafikbullerutsatta områden mer än andra drabbas av stressrelaterade sjukdomar, framförallt hjärt-kärlsjukdomar. För Sveriges del kan det röra sig om samma storleksordning som antalet människor som avlider på grund av trafikolyckor. Mätt i pengar kan det handla om tiotals miljarder kronor per år enligt beräkningar av Truls Gjestvang vid SINTEF i Norge. Siffrorna presenterades vid ett seminarium anordnat av forskningsprogrammet i Göteborg förra året.

— Forskningsresultaten visar ganska entydigt i dag att vi betalar ett högt pris, i form av sämre hälsa, för höga trafikbullernivåer i våra tätorter, säger Kjell Spång, programchef för Ljudlandskap för bättre hälsa.

Goda ljudlandskap
— Vi kan konstatera att tillgången till goda ljudlandskap i vår närhet är betydelsefulla faktorer för folkhälsan och påverkar samhällsekonomin positivt. Samtidigt som fler och fler bor i tätbebyggelse och saknar tillgång till sådana ljudlandskap. Vi behöver hitta vägar  att kombinera boende i tätorter med tillgång till positiva ljudlandskap. I mätningar som har gjorts har programmet kunnat visa att antalet personer som störs av trafikbuller halveras vid tillgång till en attraktiv så kallad tyst sida i bostaden. Om man ser till mätbara data så ska en tyst sida inte överskrida ett dygnsgenomsnitt på 48 decibel, uppmätt två meter från fasaden.

För att åstadkomma detta måste ljud från intilliggande trafikbuller vara ordentligt avskärmat. Dessutom ska den tysta sidan vara en visuellt avkopplande miljö med inslag av grönska och ge möjlighet till sociala relationer, till exempel en grön innergård.

Positivt ljudlandskap
Vad kännetecknar då ett positivt ljudlandskap? Och hur mäter man den totala kvaliteten av ett positivt ljudlandskap? Genom så kallade lyssningsvandringar ute i verkliga miljöer och i laboratorier med återskapade ljudmiljöer, har programmet låtit ett antal försökspersoner lyssna på och skatta upplevelsen av olika ljudmiljöer. Forskarna har utvecklat en metod för att mäta kvalitén hos ljudlandskap.

— Det man generellt kan konstatera är att tekniska ljud som trafik- eller fläktbuller upplevs som negativt av så gott som alla. Andra sociala ljud, som ljud från samtal, upplever de flesta som neutralt till positivt och nästan alla upplever ljud från barns lekar som positiva, säger Kjell Spång.

— Det är viktigt att poängtera att en positiv ljudmiljö inte är detsamma som total tystnad, däremot måste tekniska ljud ligga under en viss nivå för att man överhuvudtaget ska kunna uppleva de positiva ljuden som just positiva, tillägger han.
Programmet har under hela programtiden kommunicerat sina resultat till olika berörda lokala, regionala och rikstäckande myndigheter och nämnder. Bland annat har Boverket tagit hänsyn till programmets resultat i sina riktlinjer.

Partille
En väldigt konkret tillämpning av programmets resultat är den ljudsanering i ett bostadsområde i Partille kommun som pågår. Genom att bygga ihop bostäder och sätta upp bullerskärmar har störningarna från trafikbullret minskat på den mest utsatta sidan av bostadsområdet och en "tyst sida" har skapats.

Programmet och dess resultat lever även vidare på den kunskapsportal som forskarna har byggt upp. Portalen är uppbyggd på tre nivåer, från en mer allmän till en mer forskningsinriktad nivå.

— Portalen kommer att uppdateras med nya forskningsrön och det blir möjligt att ställa frågor till dem som arbetar med den. Det ger dessutom forskargruppen anledning att träffas åtminstone någon gång om året för att uppdatera innehållet, säger Kjell Spång.

Mistra Mistra