Publicerad

16 oktober 2006

Miljöstandard på frivillig väg

Forskningsprogrammet Entwined ska stödja svenska och andra europeiska aktörer, främst förhandlare, med vetenskapligt underlag och verktyg för att införliva miljöaspekter i det internationella handelsarbetet.

I januari 2007 startar Entwined, Environment and Trade in a World of Interdependence. Det är ett Mistrafinasierat program som på olika sätt ska undersöka skärningen mellan handel, miljö och standarder. IVL, Svenska Miljöinstitutet, har fått i uppdrag att leda forskningsprogrammet som har en budget på 15,7 miljoner kronor och ska löpa under en treårsperiod.

- Tanken är att vi ska undersöka hur miljön påverkas av det internationella handelssystemet och WTO:s (World Trade Organization) regelverk. Vi kommer att fokusera en hel del på olika standarder, säger Mark Sanctuary på IVL och programchef för Entwined.

I handel mellan länder används olika standarder som ett sätt att garantera en viss kvalitet.

- Köper man socker från Brasilien vill man försäkra sig om att det håller en viss klass. För att få länder att uppfylla kvalitetsmål är olika utarbetade standarder ett vanligt verktyg. Och vill man påverka miljön så kan miljöaspekter räknas in i en viss standard. Det finns i dag ett antal miljöstandarder för olika varor, säger han.

Programmet kommer därför bland annat att undersöka hur effektiva miljöstandarder och frivilliga standarder är - som verktyg för att skydda miljön. Dessutom ska man kontrollera i vilken utsträckning de fungerar som incitament för att producenter ska miljöanpassa produktionen.

Handelshinder eller miljökrav

Men det finns också tillfällen då olika standarder kan verka hämmande på handeln mellan länder. Han exemplifierar med diskussionen kring huruvida länder, däribland Mexico, skulle få sälja tonfisk till USA som inte kunde garanteras vara "delfinskyddad" enligt amerikansk lagstiftning. WTOs föregångare GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) kom den gången fram till att USA inte hade rätt att kräva delfinskyddad tonfisk utan att det utgjorde ett handelshinder.

- Men det finns andra exempel där miljöintressen och frihandelsavtal kommer i konflikt med varandra.

Inom WTO pågår diskussionen för fullt om huruvida handelsliberalisering uppmuntrar till bättre skydd av miljön genom att generera stigande inkomster - och därmed öka efterfrågan på miljöskyddande åtgärder. Eller är det tvärtom så att en friare handel har drivit nedsmutsande branscher att lokalisera verksamhet till länder eller regioner med lägre miljökrav? Detta skulle då innebära att länder sänker miljökrav i syfte att attrahera utländska investeringar, men än vet man inte.

Men har en industrialiserad västvärld rätt att ställa krav på utvecklingsländer att miljöanpassa sin produktion för att få delta i den internationella handeln? Och kan man genom handelsavtal införa miljökrav?

- Det finns väl ingen som har rätt att ställa de kraven och man kan inte ställa ekonomisk utveckling i motsats till hållbar utveckling. De avtal som ingås och de standarder som införs måste ske på frivillig basis. Det finns definitivt områden där vi inte kan gå in och påverka. Frågan debatteras mycket men många gånger saknas vetenskapligt underbyggda argument i debatten. Det är de argumenten vi vill förse olika parter med, säger Mark Sanctuary.

Komplext område

I programmet deltar även forskare från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms Universitet, avdelningen för miljöekonomi vid Göteborgs universitet, Resources for the Future, Washington och International Institute for Sustainable Development i Kanada. Mark menar att en förutsättning för att programmet ska nå framgång är att flera olika kompetenser samverkar.

- Det är ett oerhört komplext område med såväl juridiska som ekonomiska och miljömässiga aspekter. Vi fokuserar på WTO eftersom det är inom dess ramar som man diskuterar en del globala miljöfrågor, säger han.

Ett mål är att identifiera de områden där WTO:s regelverk är otydliga eller otillräckliga för att hantera miljöproblem. Ytterligare ett mål är att utarbeta förslag till tolkningar av WTO-avtal. Syftet är att öka möjligheterna att uppnå både miljömål och traditionella frihandelsmål.