Publicerad

28 juni 2005

128 miljoner till forskning kring hållbar utveckling

Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har beslutat om att investera i fem stora forskningssatsningar för att befrämja en hållbar utveckling. De handlar om nytänkande inom så skilda områden som kapitalförvaltning, transporter, skogslandskap, fordonsmotorer och naturliga bekämpningsmedel mot skadeinsekter.

Mistras styrelse har nyligen fattat beslut om att investera i nya forskningssatsningar. En rad olika ansökningar har detaljgranskats av såväl internationella vetenskapliga utvärderingsgrupper som genom nyttoutvärderingar.

- Jag tycker vi har hittat en bra mix som rör mycket angelägna områden. Vissa kommer att ge effekter och resultat långt efter att Mistra har upphört att finnas som stiftelse, kommenterar Anneli Hulthén, ordförande i Mistras styrelse.

Det ena av de två utlysta områdena är Sustainable Investment, det vill säga kapitalförvaltning för hållbar utveckling. Det handlar om att hitta metoder och arbetssätt för den finansiella industrin för att bidra till en hållbar utveckling - och på så sätt skapa förändringar i företag på sikt.

- Vi började faktiskt själva inom området genom att se över vårt eget kapital och hur det förvaltas. Nu har området kapitalförvaltning för hållbar utveckling växt och kunskap är efterfrågad över hela världen. Vår forskningssatsning är unik, säger Mistras vd, Måns Lönnroth.

Två program inom Mistra Sustainable Investment Initiative får stöd. Det ena programmet Behavioural Impediments to Sustainable Investment, fokuserar på att undanröja centrala hinder för att hållbara investeringsstrategier ska slå igenom hos institutionella investerare för att på så sätt påverka företags verksamhet mot mer uthållig verksamhet. I den vetenskapliga utvärderingen konstateras bland annat att programmet kommer att etablera en internationellt ledande forskarmiljö i Sverige.

Det andra programmet heter Sustainable Development - The New Role of Institutional Investors. Programmets övergripande syfte är att ge svar på frågorna om vad finansiella marknader kan göra för en hållbar utveckling och vad hållbarhet betyder för finansiella marknader. Hypotesen är att det saknas kunskap om de risker och möjligheter som förknippas med hållbara investeringar.

Behavioural Impediments to Sustainable Investment (Göteborgs universitet) har beviljats 21 miljoner kronor för perioden 2006-2008 och Sustainable Development (Umeå universitet) har fått 12 miljoner kronor för perioden 2006-2008.

Utöver budgeten för respektive förslag tillkommer totalt 9 miljoner kronor under perioden 2006-2008 för utlysningstjänster för så kallade early career researchers.

Utlysningen Mistra Sustainable Mobility Initative ska behandla forskning som syftar till att skapa hållbara transportsystem. Där har Mistra beslutat att investera i ett huvudprogram samt två satellitprogram med sammantaget 30 miljoner kronor.

- Området är mycket spännande. Ingen vet idag om det är möjligt att på detta sätt slå en bro mellan forskning och användare. Det har gjorts få satsningar på transportområdet på det här sättet förut, säger Måns Lönnroth.

Anneli Hulthén påpekar också att det långtifrån endast handlar om planering av nya infrastrukturer som vägar, utan även inkluderar förändrade beteenden. Programmet involverar forskare vid Lunds universitet inom områden som statsvetenskap, trafikplanering, miljö- och energisystem, miljöledning/service management. Dessutom ingår internationella forskningspartners: Transportökonomisk institutt (TÖI) i Oslo, National Environmental Research Institute (NERI) i Roskilde och Institute for Transport Studies (ITS) i Leeds samt konsultföretaget Trivector Traffic.
Målet för programmet är att utveckla, sprida, marknadsföra och implementera en uppsättning verktyg och modeller som ska stödja beslutsfattande för en hållbar mobilitet. Huvudsakligen fokuserar forskningsprogrammet på minskning av CO2 utsläpp, men också trängsel-, ekonomi- och fördelningsfrågor. Andra frågor är mobility management, nya bränslen och fordonsteknologier, och policy-initiativ på nationell nivå och lokal nivå, samt person- och godstransporter.

Två satellitprogram knyts till kärnprogrammet. En kommer från Göteborgs universitet och en från CBM/SLU.  Delprogrammet från Göteborgs universitet kommer att betona hur aktörerna inom transportsektorn förstår, formulerar och definierar hållbar rörlighet. De refererar till dessa som socio-kulturella konstruktioner av hållbar rörlighet. Delprogrammet från CBM/SLU kommer att fokusera på frågor som "Vad är ett uthålligt landskap?"och "Hur kan påverkan och dess konsekvenser bedömas, förutses, värderas och kommuniceras till intressenter, planerare och beslutsfattare?".

Mistra har även fattat beslut kring förslag på helt nya forskningsområden, föreslagna av olika forskningsgrupper. Ett som beviljats anslag heter Energy efficient reduction of exhautsts from vehicles och berör fordonsmotorer.

- Det handlar om att hitta nya tekniker för att få fram motorer till tyngre fordon. En ren dieselmotor är ingen utopi, säger Anneli Hulthén .

Volvo Technology AB ska i samverkan med Chalmers, KTH och Uppsala universitet samt Höganäs AB och Termo-Gen AB starta ett program och har fått totalt 20 miljoner kronor under fyra år. Men under förutsättning att Vägverket beviljar sex miljoner kronor och industrin svarar för eget arbete motsvarande minst 14 miljoner kronor.

Forskningen handlar om att i kombination testa ett antal avancerade tekniker för avgasrening i motorer som drivs med syreöverskott, exempelvis dieselmotorer. Främst gäller det att reducera halterna av kväveoxider och partiklar från motorer som samtidigt är mycket energieffektiva med låga utsläpp an koldioxid. Den vetenskapliga utvärderingsgruppen konstaterar att satsningen är mycket ambitiöst. Även nyttoutvärderaren är entusiastisk och bedömer att forskningsupplägget har goda chanser att nå resultat som kommer att ligga i forskningens framkant med sikte på lagstiftningen 2015.

Ett annat forskningsprogram som Mistra investerar i kallas PIRAC (Plant induced resistance and aphid control). Det syftar till att optimera växternas egen förmåga att framkalla kemiska signaler som motverkar angrepp av bladlöss - och dessutom signalerar till bladlössens naturliga fiender om angrepp. Forskargruppen är först i världen med en vetenskaplig upptäckt som benämns allelobiosis och som definieras som "processen av kemisk kommunikation mellan oskadade växter och dess effekt på andra växter, växtätande insekter samt dessas naturliga fiender".

Målet är att utveckla odlingsmetoder och system där sådana "signalerande" och därmed mer robusta växtsorter ska vara högavkastande. Visionen är att forskningsprogrammet ska leda till att svenskt och internationellt jordbruk blir mer miljövänligt och uthålligt genom användning av nya sorter, odlingssystem och växtskyddsmedel.

- Det kan tänkas att gruppen hittar metoder att odla växter som systematiskt undanröjer hot mot den huvudsakliga grödan, vem vet - kanske man i framtiden kommer att odla blandningar av grödor i mycket större utsträckning än i dag för att undvika angrepp, säger Måns Lönnroth.

Forskargruppen, i huvudsak från SLU men även Södertörnas högskola och Svalöf Weibull AB, har fått 24 miljoner kronor under tre år, för perioden 2006-01-01 - 2008-12-31. Styrelsen konstaterade att programförslagets slutmål, att begränsa användningen av bekämpningsmedel mot insekter inom jordbruket, är angeläget. Den vetenskapliga upptäckt som utgör grunden för förslaget kan innebära helt nya möjligheter att utveckla odlingssystem i jordbruket där växternas egna kemiska signalsystem, sinsemellan och gentemot växtätare och deras fiender, bättre tillvaratas. En eventuell ytterligare fas förutsätter att möjligheterna till att forskningsresultaten kan omsättas till praktisk användning bedöms vara goda.

Mistra har även beslutat om en fortsättning på ett befintligt forskningsprogram, Heureka. Det gäller forskning kring skogslandskap. I fokus är att göra tillförlitliga prognoser av trädskiktets utveckling, utifrån specifika skötselprogram. Heureka-programmet startades år 2000 med finansiering av SLU, SkogForsk m fl. Mellan 2002 och 2005 har Mistra varit den största finansiären med totalt ca 9 miljoner kronor.

Heureka-programmets vision är att tillhandahålla moderna analysverktyg till viktiga aktörer och på så sätt bidra till ett uthålligt mångbruk av Sveriges skogslandskap. Heureka utvecklar verktyg i form av så kallade beslutsstödjande analyssystem. Särskilda applikationer för olika kategorier av användare utvecklas, allt i från nationella myndigheter till enskilda skogsägare. Det gäller exempelvis verktyg för simulering av landskapsutveckling, nationell och regional analys, långsiktig planering inom storskogsbruket, operativ planering vid skogsföretag och planering inom småskogsbruket. Utvärderingsgruppen säger att programförslaget håller hög, i vissa delar excellent, vetenskaplig klass.

Nu har Mistra beslutat att finansiera ytterligare en fas av programmet med tre miljoner kronor per år under fyra år, med start hösten 2005. En andra fas innehåller en breddning av programmet med syfte att ge underlag till ett helhetsgrepp för hållbar förvaltning av hela skogslandskapet. Ökat fokus på sociala och miljömässiga aspekter samt viltförvaltning ökar användarvärdet.